Vad är fetma?
Fetma kännetecknas av en överdriven eller onormal ansamling av kroppsfett som innebär en hälsorisk. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras fetma som ett medicinskt tillstånd där Body Mass Index (BMI) är 30 eller högre.
Orsaker till fetma
Fetma har flera orsaker, inklusive genetiska faktorer, ohälsosamma kostvanor, brist på fysisk aktivitet, hormonella obalanser och vissa medicinska tillstånd. Även om genetik spelar en roll är de flesta fall kopplade till påverkbara livsstilsfaktorer såsom stillasittande livsstil och högt kaloriintag. Att förstå dessa faktorer är avgörande för förebyggande och behandling.
Vilka är de tre typerna av fetma?
Fetma delas generellt in i tre typer:
- Exogen fetma: Orsakas av yttre faktorer som kost och brist på fysisk aktivitet.
- Endogen fetma: Kopplad till genetiska faktorer eller underliggande medicinska tillstånd.
- Blandad (exogen–endogen) fetma: En kombination av både yttre och inre faktorer som bidrar till viktuppgång.
Hur vanligt är fetma?
Fetma är ett globalt folkhälsoproblem och har påverkat cirka 604 miljoner vuxna sedan 2015. Nya rapporter visar en oroande ökning av fetma världen över. I Förenade Arabemiraten lever 17,8 % av vuxna med fetma, med högre förekomst bland kvinnor (21,6 %). En rapport från British Medical Journal (2023) visar att de högsta fetmanivåerna, upp till 39,6 %, sågs bland emiratiska medborgare och kvinnor.
Konsekvenser av övervikt
Övervikt medför allvarliga hälsorisker, inklusive ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och typ 2-diabetes. Det bidrar även till muskuloskeletala besvär såsom rygg- och knäsmärta, ökar risken för vissa cancerformer och kan orsaka sömnproblem.
Behandling av fetma
Behandling av fetma omfattar livsstilsförändringar såsom:
- En balanserad kost med frukt, grönsaker, fullkorn, magra proteiner och nyttiga fetter i måttliga mängder.
- Ökad fysisk aktivitet, exempelvis rask promenad eller cykling.
Kirurgiska ingrepp kan övervägas för långsiktig viktnedgång i vissa fall.
Personer som vill gå ner i vikt bör få rådgivning kring kost, motion och realistiska viktmål. För personer med BMI över 30 kg/m² kan läkemedelsbehandling vara ett alternativ. Behandlingen ska dock individualiseras med hänsyn till risker och fördelar. Regelbunden motion och balanserad kost är fortfarande grunden för att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt.
Riskfaktorer kopplade till fetma
Ohälsosam kost: Energität mat med lågt näringsinnehåll bidrar till viktuppgång.
Brist på fysisk aktivitet: Stillasittande livsstil ökar risken för fetma.
Genetik: Ärftlighet kan påverka benägenheten att utveckla fetma.
Psykologiska faktorer: Stress och depression kan bidra till överätning.
Medicinska tillstånd: Vissa sjukdomar och läkemedel kan orsaka viktökning.
Miljöfaktorer: Begränsad tillgång till hälsosamma livsmedel och säkra träningsmöjligheter.
Socioekonomiska faktorer: Begränsade resurser kan påverka tillgången till näringsrik mat och fysisk aktivitet.
Vanliga frågor om fetma
Hur kan man kontrollera fetma?
Att kontrollera fetma kräver en helhetsstrategi:
- Hälsosamma matvanor med fokus på frukt, grönsaker, fullkorn och magra proteiner.
- Regelbunden fysisk aktivitet, minst 150 minuter måttlig intensitet per vecka.
- Beteendeförändringar för att hantera ohälsosamma vanor och emotionellt ätande.
- Portionskontroll för att undvika överdrivet kaloriintag.
- Tillräckligt vätskeintag.
- Tillräcklig sömn för hormonell balans.
- Professionell vägledning från läkare, dietist eller träningsspecialist.
Hur kan jag förebygga fetma?
- Upprätthåll en balanserad kost med näringstäta livsmedel.
- Motionera regelbundet med både konditionsträning och styrketräning.
- Håll dig informerad om hälsa och nutrition.
- Utveckla hälsosamma strategier för att hantera stress.
- Gör regelbundna hälsokontroller.
- Främja en hälsosam miljö i familj och samhälle.
Hur påverkar fetma kroppen?
Övervikt påverkar flera kroppssystem:
- Kardiovaskulärt system: Ökar risken för hjärtsjukdom, högt blodtryck och stroke.
- Metabol hälsa: Bidrar till blodsockerstörningar och typ 2-diabetes.
- Muskuloskeletalt system: Ökad belastning på leder kan orsaka artros och rörelseproblem.
- Andningsfunktion: Kan leda till andningssvårigheter, särskilt sömnapné.
- Cancer: Ökad risk för vissa cancerformer, såsom magsäckscancer och tjocktarmscancer.
- Psykisk hälsa: Kan bidra till depression och ångest.
Reproduktiv hälsa: Kan orsaka fertilitetsproblem och komplikationer under graviditet.